Planeringsförutsättningar
Samhällsekonomiska förutsättningar
Det aktuella omvärldsläget har skapat stora osäkerheter kring den ekonomiska utvecklingen. De risker
man befarat skulle kunna uppstå har nu realiserats i form av en eskalerande global handelskonflikt.
Hela den internationella ekonomiska spelplanen är i obalans. Detta dämpar den ekonomiska aktiviteten
i Sverige och i vår omvärld i närtid. Den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i just nu kommer
därmed bestå ytterligare en tid. Stora börsfall och ökade svängningar på de finansiella marknaderna
påverkar hushållens tillgångar och framtidstro negativt.
Hushållen blir mer avvaktande och den privata konsumtionen dämpas. Även företagen blir
avvaktande, vilket dämpar investeringarna. Motverkande effekter är stora satsningar inom grön
omställning och militär upprustning i Sverige och EU. Svagare aktivitet även i vår omvärld dämpar
den svenska exporten i närtid.
Utvecklingen SKR nu ser leder sammantaget till en relativt svag BNP-tillväxt 2025 som tar bättre fart
först 2026. Den svaga konjunkturen ger inget pristryck uppåt och bedömningen är att KPIF-inflationen
(KPI-inflation med fast ränta) minskar till 1,8 procent nästa år. Det ger den samlade bedömningen att
Riksbanken kommer att sänka styrräntan ytterligare under 2025 fur att mildra lågkonjunkturen.
Prognosen är att inflationen ligger kvar nära nuvarande nivåer under en längre tid vilket medför att
pensionskostnaderna bedöms vara mer stabila de närmsta åren.
Det finns dock betydande ekonomiska och geopolitiska risker i vår omvärld som kan förändra denna bild.
Barnafödandet beräknas fortsatt vara på en låg nivå de närmsta åren. Samtidigt ökar antalet äldre och
antalet avlidna väntas därför öka.
| Nyckeltal | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 |
| BNP % | 1,0 | 1,8 | 2,4 | 2,5 | 2,0 |
| Relativ arbetslöshet % | 8,4 | 8,6 | 8,3 | 7,8 | 7,6 |
| Arbetade timmar | -0,3 | 0,3 | 0,9 | 1,1 | 1,0 |
| KPIF % | 1,9 | 2,6 | 1,8 | 1,9 | 2,0 |
Den period av kraftig inflation som har varit de senaste åren har medfört att vissa
belopp/ersättningsnivåer har blivit inaktuella. Samtliga nämnder ska därför aktualitetspröva samt
förekommande fall indexjustera beloppsgränser så att de är aktuella utifrån dagens prisnivå.
Förväntad befolkningsutveckling
Kommunens befolkningsprognos och bedömningen av befolkningen den 1 november respektive år ligger
till grund för de ekonomiska förutsättningarna. Befolkningsprognosen visar att kommunen beräknas växa
till cirka 33 600 invånare sista december 2026Kommunen använder sig av Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) prognoser för skatteunderlaget och förändringar i utjämning och statsbidrag. SKR gör en bedömning om den samhällsekonomiska utvecklingen och kommer fram till en prognos över utvecklingen för kommunsektorn. Upplands-Bro kommun justerar den prognosen med en egen prognos över befolkningen med utgångspunkt från den befolkningsprognos som tas fram i april varje år.
| Mkr | Budget 2025 | Plan 2026 | Plan 2027 | Plan 2028 |
| Skatteintäkter | 1 698,8 | 1 802,5 | 1 899,2 | 2 013,5 |
| Inkomstutjämning | 372,2 | 370,8 | 390,5 | 416,6 |
| Kostnadsutjämning | 112,6 | 125,1 | 116,5 | 146,8 |
| Regleringsbidrag/- avgift | 78,5 | 77,7 | 59,0 | 46,4 |
| LSS-utjämning | -41,0 | -43,6 | -43,8 | -44,6 |
| Fastighetsavgift | 58,4 | 59,9 | 59,9 | 59,9 |
| Summa intäkter | 2 279,5 | 2 392,4 | 2 481,3 | 2 638,6 |
Prognos över pensionskostnaderna
Skandias pensionsprognos används vid bedömning för utvecklingen av pensionskostnaderna i kommunen. För Upplands-Bro innebär det:
| Mkr | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 |
| Pensionskostnad som regleras via PO-pålägg | 73,1 | 71,8 | 72,6 | 75,9 |
| Pensionsbetalningar | 42,1 | 42,9 | 45,2 | 45,9 |
| Finansiell kostnad | 13,5 | 7,3 | 11,6 | 12,9 |
| Särskild löneskatt på finansiell kostnad | 3,3 | 1,8 | 2,8 | 3,1 |
| Pensionskostnad inklusive särskild löneskatt | 132,0 | 123,8 | 132,3 | 137,9 |
Finansiering
Borgensavgift på 0,35 % uttas av Upplands-Brohus för lån med kommunal borgen som säkerhet.
Den höga investeringsvolymen under planperioden kommer att innebära behov av nyupplåning och ökade kapitalkostnader. Kommunen befinner sig i en pressad ekonomisk situation och behöver vara återhållsam med beslut gällande nyinvesteringar.
För att ha god ekonomisk hushållning behöver prioritering av investeringar göras. Detta för att hålla nere de ökade kapitalkostnaderna som investeringarna medför. Den beslutade låneramen för 2025 uppgår till 1 757 miljoner kronor. För att klara investeringsbehovet och ägarlånens utveckling behöver ramen utökas med 322 miljoner kronor till totalt 2 079 miljoner kronor.
Ökningen beror i sin helhet på pågående omstrukturering inom kommunkoncernen vilket innebär att befintliga lån hos bolagen tas över av kommunen.
Investeringsvolymen under planperioden kommer att innebära behov av nyupplåning och ökade kapitalkostnader. För att begränsa ökningstakten då vi befinner oss i en ekonomiskt utmanande period så behöver vi vara restriktiva och återhållsamma i vår hållning när det gäller nyinvesteringar.
Resultatutjämningsreserv (RUR) ersätts av Resultatreserv (RER)
Resultatutjämningsreserven (RUR) kommer att fasas ut under en tioårsperiod. Disponering av medel från RUR kommer att kunna göras fram till 2033, på samma sätt som tidigare med utgångspunkt i ”att utjämna intäkter över en konjunkturcykel”.
Resultatreserven (RER), blir lite friare då reserven kan användas för att öka flexibiliteten i användningen av sparade medel. Den ska också kunna användas vid oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsbortfall så länge det bidrar till god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för RER ska inarbetas i kommunens eller regionens regler för god ekonomisk hushållning, reserveringen är begränsad till 5 procent av skatter och statsbidrag.
Det innebär att en möjlighet införs att reservera medel till en resultatreserv, RER, i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning:
- Samma förutsättningar för reservering som för resultatutjämningsreserven (RUR), det vill säga olika gränsvärden vid positivt respektive negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner.
- De egna principerna kopplade till resultatreserven regleras i de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska fastställa.
- Resultatreserven får uppgå till högst fem procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Denna begränsning gäller alltså den nya resultatreserven och avser alltså inte en eventuell RUR som kommunen/regionen har enligt regelverket för RUR.
- Om medel från en resultatreserv har använts ska det i förvaltningsberättelsen framgå till vad och varför medlen har använts.
Under 2025 kommer egna principer gällande riktlinjer för resultatreserven tas fram för beslut i kommunfullmäktige under hösten 2025 och i samband med det ska vi pröva om medel från RUR kan öronmärkas för investeringar i en nämnd.
