Utbildningsnämnden

Utbildningsnämnden ansvarar för kommunens verksamheter öppen förskola, förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, samt för kostverksamheten i kommunen.
Verksamheterna är till övervägande delen obligatoriska och för dessa gäller nationella styrdokument som läroplaner och kursplaner, samt bestämmelser i skollag, skolförordningar och allmänna råd.

En trygg och lärorik förskola för alla barn

Förskolan är en central del av vårt skolsystem och vårt starka samhälle. Den är en förutsättning för tillväxt, en jämställd arbetsmarknad och ett livslångt lärande. Därför ska vi fortsätta utveckla förskolan så att alla barn får ta del av en verksamhet som stimulerar till lärande och utveckling.

Förskolan ska vara lärorik och stimulerande för alla barn. Barngrupperna ska fortsätta minska så att barnen erbjuds en trygg miljö där behörig och kunnig personal har tid att se varje barn. Forskning visar att barn som tidigt vistas i stimulerande lärmiljöer får bättre möjligheter att utvecklas och lära.
Barn till föräldralediga, eller barn som har föräldrar som är arbetssökande, ska ha rätt till 30 timmars förskola per vecka. Dessa barn ska såklart ha lika goda möjligheter att ta del av förskolans pedagogik och utvecklingsmöjligheter som övriga barn. Utgångspunkten måste vara barnet och familjens behov. Föräldrarna ska själva bestämma om sin ledighet under sommaren och övriga året.

Förskola ska även fortsättningsvis erbjudas nattetid, vi har viktiga personalgrupper som arbetar obekväm arbetstid och även de ska erbjudas omsorg för sina barn. Syskonförtur ska gälla på förskolan och skolan, oavsett folkbokföringsadress.

Öppna Förskolan är en viktig träffpunkt för de barn och föräldrar som är hemma. Den skall vara avgiftsfri och ha en verksamhet som utgår från besökarnas intressen och behov.

Förskoleklassen är en unik skolform där förskolans och grundskolans pedagogik och arbetssätt vävs samman. Förskoleklassen stärker sexåringars språkkunskaper, sociala kompetens och förmåga till samspel, kreativitet och reflektion. Det är en viktig jämlikhetsfråga att alla barn får möjlighet till en bra start i livet i en lärorik miljö.

Tydligt ledarskap för trygga skolor

Flera undersökningar visar att rektorerna har en nyckelroll för att vända kunskapsresultaten. Samtidigt har många rektorer en mycket tuff arbetssituation. Därför krävs det att vi investerar i skolans ledarskap och ger rektorerna möjlighet att vara de pedagogiska ledare som skolan behöver.
Rektorer ska kunna besöka klassrummen, återkoppla till lärare och analysera skolans resultat. Lärare ska känna sig trygga i att rektor förstår och är med och utvecklar lärarnas viktiga uppdrag.
En jämlik kunskapsskola med höga resultat
Rektorer och skolledare ska ha tid och kompetens för sitt viktigaste uppdrag – det pedagogiska ledarskapet. Det krävs för trygga och likvärdiga skolor med fokus på kunskap. För att nå höga kunskapsresultat och likvärdighet i skolan är rektors ledarskap centralt.
Modersmålet är viktigt för barns/elevers identitet och självkänsla. Tappar barnet/eleven sitt förstaspråk tappar han eller hon en del av sin identitet. Modersmålet är också grunden för barns/elevers förmåga till inlärning.
Barn/elever som kan sitt modersmål väl, lär sig sitt andraspråk och andra ämnen lättare.

Lärande i fokus!

Vi ska ha barnens lärande i fokus. Utbildningen ska utgå från varje barn och elevs förutsättningar och förmåga i strävan att skapa ett livslångt lärande. Undervisningens innehåll, rektor och lärares ledarskap har stor betydelse. Lärare ska ha goda arbetsvillkor och rätt förutsättningar att bedriva undervisning av hög kvalitet. De ska kunna fokusera på kärnuppdraget, att planera, genomföra och följa upp undervisningen i en skola som präglas av trygghet och studiero.

Vi ska synliggöra fritidshemmets lärandeuppdrag och att personalen får tid att planera och utveckla verksamheten.
Om kunskapsresultaten ska vända uppåt behöver fokus i alla skolor vara på kunskap och bildning. Den som gör sitt bästa och anstränger sig i skolan ska ha alla möjligheter att lyckas, oavsett var du bor, vilka föräldrar du har eller vilken skola du går på. Inga elever ska lämnas efter eller hållas tillbaka. Forskning visar att tidigt stöd och hjälp, i förskolan och lågstadiet, ökar möjligheten för barnet att nå kunskapsmålen också senare i grundskolan.

Elevers inflytande liksom arbetet med skolans värdegrund spelar en viktig roll. Barn och ungas inflytande i sin vardag ska utvecklas under 2022. Det ska vara lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp och genom digitala hjälpmedel. Genom nya arbetssätt och en av professionen driven digitalisering kan undervisningen utvecklas och möta fler elever utifrån deras förutsättningar. Särskilda satsningar ska göras för att skolan bättre ska nå elever med hög skolfrånvaro, så kallade hemmasittare.

Fritidshem

De flesta elever på lågstadiet går på fritidshem under eftermiddagarna. Det är en omtyckt och viktig verksamhet för många barn och föräldrar. Fritidshemmen ska vara en självklar del av skoldagen. Fritidshem av hög kvalitet har betydelse för barns utveckling.

Genom att sätta leken i centrum kan fritidspedagogiken stärka elevernas kunskaper, samarbetsförmåga, självkänsla och sociala utveckling. Fritidshemmen har därmed potential att bidra till både högre kunskapsresultat och jämlika livschanser.

Vi vill utveckla samverkan mellan fritidshem och föreningsliv så att fler barn kan få ägna sig åt fritidsaktiviteter på eftermiddagarna. På fritids ska alla barn kunna få ta del av idrotts- och kulturaktiviteter. Därför vill vi anställa fritidsutvecklare som ansvarar för att skapa fler meningsfulla fritidsaktiviteter och göra den öppna fritidsverksamheten mer relevant för mellanstadieelever.

Läxhjälp, idrottsträning och Kultur- och musikskola inom ramen för fritidshemmets verksamhet skulle underlätta livspusslet för många familjer, ge alla elever samma stöd i skolarbetet och samma chans till en meningsfull fritid.

Vi ska:
• skapa en tryggare lärmiljö som ger alla elever en god självtillit

• stärka elevhälsan med fokus på god psykisk hälsa

• höja förskolepengen så att vi kan anställa fler förskolelärare

• rekrytera och behålla behöriga lärare

• skapa förutsättningar för att alla elever ska bli godkända på de nationella proven i årskurs 3.

• öka andelen elever med gymnasiebehörighet

• införa en ny resursfördelningsmodell så att pengarna fördelas efter behov

• införa syskonförtur på kommunens skolor

• investera i Campus Ekhammar som ger plats för ca 1 000 elever

• investera i Campus Kockbacka – nya Broskolan och Bro IP

• höja personaltätheten och stärka kvaliteten i fritidshemmen

• återinföra valfrihet inom förskolan och fritids. Barnen och familjernas behov ska styra tiden på förskolan och fritids