En förbättrad omsorgsverksamhet

Grunden för den socialdemokratiska välfärdspolitiken är att samhället behöver vara som starkast när du är som svagast. Att åldras ska vara att leva med god hälsa och hög livskvalitet. Uppbyggnaden av omsorgen har stärkt människors frigörelse då insatserna tillgodoser att det är möjligt att leva ett värdigt liv, även vid ohälsa och hög ålder oavsett ekonomiska förutsättningar. I likhet med utbyggnaden av barnomsorgen har utbyggnaden av äldreomsorgen varit ett viktigt steg till en mer jämställd arbetsmarknad, som gjort det möjligt för fler kvinnor att förvärvsarbeta.

Samhällets stöd ska finnas där när du behöver. Äldreomsorgen ska vara en trygghet och ett skyddsnät för alla medborgare. Som äldre ska man känna sig trygg med att omsorgen finns där den dag den behövs. Och det ska vara en äldreomsorg som präglas av kontinuitet, hög kompetens och som ger tillräckligt med tid för den omsorg som behövs.

Vi socialdemokrater anser att omsorgens och vårdens personal måste bli bättre på att vårda de sjuka, men också på att ta vara på de friska. Samtidigt måste varje individ bli bättre på att se och tillvarata de egna resurserna. Det finns forskning och kunskap som visar vilka funktioner människan behöver träna för att upprätthålla en bra livskvalitet, behålla självständigheten och förhindra försämring av viktiga funktioner. Tack vare medicinska framgångar och kunskap om livsstil säger vi idag att 70 år är det nya 50. Men mycket mer kan göras för att lägga många friska år till livet, även om vi drabbas av en eller flera kroniska sjukdomar.

En mer professionaliserad omsorg

Omsorgen och omsorgsyrkena har förändrats över tid. Från fruktansvärda fattigstugor till avskärmad institutionsvård. Genom ädelreformen 1992 togs det ett omtag mot en mer modern omsorg med visioner om ökat självbestämmande, att få bo kvar hemma och få till en personcentrerad omsorg utifrån den enskildes behov. Men bara under de senaste tio åren har såväl omsorgens förutsättningar som omsorgsyrkena förändrats. De vardagsnära arbetsuppgifterna som skötsel av personlig hygien, matlagning, tvätt, aktiviteter och inköp är grunden i omsorgen. De medicinska framgångarna gör att sjukdomar som tidigare var dödliga har omvandlats till kroniska. Det gör att vi lever längre men också att den enskildes omsorgsbehov är mer komplext. Behovet av medicinsk kompetens har ökat, precis som behovet av ökad kunskap om andra av åldrandets sjukdomar, inte minst demenssjukdom. Men också krav om att kunna hantera mer komplicerad medicinsk utrustning och hjälpmedel.

Det ställs också allt högre krav på alla former av dokumentation och digitalisering inom omsorgen. Personalen behöver även ha god social kompetens för att skapa trygghet och kunna utföra sitt jobb. Det kräver i sin tur språkfärdigheter, förmåga till dokumentation och en god allmänkunskap. Sammantaget gör detta att omsorgen ställer höga krav på kompetens och professionalism.

Omsorgen behöver göra samma professionaliseringsresa som barnomsorgen i Sverige redan har gjort. Där gick det från att vara en barnomsorg med tillsyn som främsta uppdrag till att bli en pedagogisk verksamhet, byggd på evidens och forskning och där samhället formulerat skarpare kompetenskrav och tydligare uppdragsbeskrivningar. Omsorgen behöver göra samma professionaliseringsresa.

Enligt Socialstyrelsen är en kunskapsbaserad omsorg av central betydelse för att uppnå en god kvalitet. Det måste finnas omsorgspersonal med relevant utbildning och erfarenheter som kompletterar varandra. Det krävs struktur och tid för kontinuerlig kompetensutveckling.

Covid-19 har tydligt visat att tillgången till medicinsk kompetens behöver stärkas genom att sätta tydligare minimikrav för vilken kompetens som krävs för att arbeta i äldreomsorgen. Sådana krav är i dag inte obligatoriska.

Till skillnad från sjukvården saknas det en nära koppling mellan forskning och utförande av verksamheten inom omsorgen. Vi tycker att omsorgen om äldre mer ska bedrivas med evidensbeprövade metoder. Forskning måste därför knytas närmare arbetsplatserna, så att vi kan fortsätta att utveckla bra metoder, arbetssätt och rutiner för en bättre omsorg. Det kan vi åstadkomma genom att möjliggöra för sjuksköterskor eller andra yrkesgrupper att kombinera sin tjänst med forskningsuppdrag.

En annan viktig del av professionaliseringen är att förbättra förutsättningarna för ett bättre ledarskap i den nära omsorgen, som kan ge tydlighet, kompetent handledning och stöd.

Medarbetare måste kunna vända sig till chefer för att få handledning, särskilt i en verksamhet som hemtjänsten där mycket ensamarbete förutsätter ett robust stöd från närmaste chef. Detta är viktigt också för Upplands-Broborna, eftersom ledarskapet är en förutsättning för det utvecklingsarbete som behövs för att förbättra omsorgen. Det är ett ansvarsfullt och utmanande arbete att vara chef i äldreomsorgen och det krävs ett gott ledarskap. Därför vill vi socialdemokrater att kommunen ska investera i ett ledarskapsprogram för första linjens chefer inom omsorgen.

Konkret ska vi:

• ta fram en kvalitetsplan för äldreomsorgen,
• se till att omsorgsverksamheten i Upplands-Bro bygger på forskning och beprövad erfarenhet,
• införa tjänster där t ex kommunens sjuksköterskor kan kombinera arbete med forskning,
• ta fram ett ledarskapsprogram för omsorgscheferna.

Ett attraktivare omsorgsyrke med bättre framtidsutsikter

Nära kopplat till frågan om omsorgsyrkets professionalisering ligger frågan om yrkets attraktivitet. Omsorgsyrket är ett av det mest samhällsbärande och viktiga i Sverige. Stora pensionsavgångar och ökade behov i och med en växande andel äldre gör att kommuner och regioner behöver rekrytera mycket omsorgspersonal under de kommande åren. Samtidigt har flera kommuner i stockholmsregionen lagt ner gymnasieprogram för vård- och omsorgsutbildningar. I dag slutför för få elever sin omsorgsutbildning samtidigt som för få färdigutbildade studenter väljer att arbeta inom äldreomsorgen. Kommunerna har en stor utmaning i att göra omsorgsyrket mer attraktivt med framtidsutsikter.

Vi socialdemokrater i Upplands-Bro vill ta fram en långsiktig kompetensförsörjningsplan för att säkerställa tillgången till omsorgspersonal där yrket görs mer attraktivt. Den ökade professionalisering som vi föreslår ovan tror vi i sig kommer att göra yrket mer attraktivt.

Men därutöver behöver vi förbättra anställningsvillkoren för medarbetare inom omsorgen. Vi föreslår därför att heltid med tillsvidareanställningar ska vara norm inom omsorgen och att

delade turer fasas ut. Det ska finnas tillräcklig grundbemanning och en strategi för bättre löneutveckling. Kontinuiteten ska vara sådan att Upplands-Brobon känner sig trygg med omsorgspersonalen. Vi vill också se över medarbetarnas möjligheter att utvecklas på jobbet, till exempel genom specialistutbildningar inom demens, palliativ omvårdnad, mat eller aktiviteter. För att kunna tillgodose dessa och andra behov av kompetensutveckling vill vi inrätta en kompetensförsörjningsfond.

En stor del av omsorgen utförs i dag av visstidsanställda, och det finns ett systematiskt överanvändande av anställningsformen allmänvisstidsanställning (AVA). AVA ska endast användas vid undantagsfall som vid stor arbetsanhopning men används i dag betydligt mer än så. Det är en anställning som innebär stor otrygghet för medarbetarna samtidigt som det bidrar till sämre kontinuitet. Omsorgens verksamhet är sådan till sin natur att det behövs beredskap för hantera oväntade situationer.

I stället för överanvändning av AVA tycker vi socialdemokrater att kommunen ska bygga upp en socialt hållbar organisation med till exempel bemanningspooler med tillsvidareanställd personal. Bemanningen på vård- och omsorgsboendena ska vara sådan att det utöver omvårdnadsinsatser och tillsyn ska finnas tid för aktiviteter.

Konkret ska vi:

• införa heltid och tillsvidareanställning som norm för anställda inom omsorgen,
• avskaffa delade turer i omsorgen,
• minimera allmän visstid, AVA, som anställningsform,
• möjliggöra för anställda inom äldreomsorg att vidareutbilda sig som en del av sin anställning,
• kontinuerligt ordna praktikplatser för olika vårdutbildningar med utbildade handledare.

Förbättrade språkkunskaper och språkmatchningar inom omsorgen

Språket och förmågan till kommunikation har avgörande betydelse i omsorgsarbetet. Många seniorer upplever att det finns omsorgspersonal som inte har förmåga att kommunicera på svenska. Anhöriga kan uppleva att de inte kan få information eller svar på frågor av samma skäl. Det skapar otrygghet och frustration. Även undersköterskor berättar om hur bristande språkkunskaper hos kollegor kan leda till osämja på arbetsplatsen för att det blir ojämn arbetsbelastning. Medarbetare vittnar om att deras osäkerhet i språket får dem att känna sig osäkra på jobbet, i relation till kollegor och brukare.

Vi socialdemokrater tycker att kommunen ska se till att all personal inom omsorgen har tillräckliga kunskaper i svenska. Personalen ska kunna få språkutbildning på arbetstid, och vid rekrytering ska det utöver yrkeskunskap även säkerställas att personen har förmåga att uttrycka sig i tal och skrift samt förstå instruktioner på svenska. Insatserna ska rikta sig till all personal som jobbar i omsorgsverksamheten.

Språkkunskaper i andra språk än svenska är också viktiga tillgångar i omsorgen då flera brukare har andra modersmål än svenska. När medarbetarna behärskar flera språk kan verksamheterna matcha brukare med personal som kan tala deras modersmål och därmed ge dem ett tryggt bemötande. Språkkompetens i finska är viktigt eftersom Upplands-Bro är en förvaltningskommun för det finska språket i enlighet med minoritetsstiftningen.

Konkret ska vi:

• säkerställa att personalen inom omsorgen har nödvändiga kunskaper i svenska språket,
• erbjuda språkutbildning på betald arbetstid till omsorgspersonalen,
• se till att personal med andra språkkunskaper än svenska matchas med omsorgstagare som är i behov av att tala sådana andra språk.
• i samråd med den sverigefinska minoriteten ta fram årliga aktivitets- och åtgärdsplaner,
• utreda behovet av och möjligheterna att inrätta en finskspråkig avdelning på ett av kommunens äldreboenden.

Andra förbättringar för omsorgstagarna

Vi socialdemokrater anser att det är av största vikt för omsorgstagarnas trygghet att de känner igen den personal som de möter. Antalet personer som besöker individen i hemmet eller arbetar med omsorg på ett boende behöver därför begränsas. Införandet av heltid med tillsvidareanställningar kommer, tillsammans med andra åtgärder som beskrivits ovan för att göra omsorgsyrket mer attraktivt, att skapa ökad stabilitet och kontinuitet bland de anställda. Det innebär att det blir möjligt att införa ett maxantal för hur många personer en brukare ska behöva möta i sin omsorg.

Matkvaliteten och måltidssituationen är en viktig del av omsorgsverksamheten. För de seniorer som har hemtjänst samt för de på vård- och omsorgsboenden ska rätten finnas att få känna dofterna av nylagad mat som smakar bra och där man har stor möjlighet att få välja vad man vill äta. Det är viktigt för livskvaliteten.

Omsorgspersonalen måste också bli bättre på att se hela personen som mottar omsorgen. Varje individ ska ses som en person med styrkor och svagheter, inte bara som en patient. Det friska och krya måste också omhändertas, och här är meningsfulla aktiviteter lika viktiga insatser som omvårdnad och tillsyn. Aktiviteterna skapar social gemenskap och glädje i tillvaron. Dessutom bidrar aktiviteter till att de äldre i högre grad bibehåller sina kognitiva och fysiska förmågor. Vi måste ha en bemanning som erbjuder aktiviteter utifrån de boendes önskemål och som säkerställer att aktiviteterna håller god kvalitet.

Slutligen menar vi socialdemokrater att säkerhet måste bli en viktigare fråga inom omsorgen. Det händer att äldres tillhörigheter försvinner. I dag får omsorgstagaren bara ersättning om den har en egen hemförsäkring – även när stölden inträffar på ett vård- och omsorgsboende. Vi vill att kommunen i samverkan med de fackliga organisationerna ska utforma ett trygghetspaket för en säkrare omsorg. Vi vill också att kommunen utreder om kommunen kan teckna en försäkring för till exempel stölder.

Konkret ska vi:

• införa ett maxantal för antalet anställda en brukare möter inom omsorgen,
• införa kompletterande utbildningar för sociala insatser i hemtjänsten som matlagning, enklare
• sömnad och städning för att förbättra omsorgens kvalitet,
• se till att det erbjuds god, näringsrik och lokalt klimatsmart lagad mat inom hela äldreomsorgen,
• säkerställa en bemanning som möjliggör såväl individuella som gruppaktiviteter på vård- och omsorgsboende.
• utreda om det går det att teckna kommungemensam försäkring mot stölder i omsorgen