Un HP 2015-2018

UTBILDNING

 

Investera i utbildning

Utbildning är nyckeln till framtidens jobb, konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och människors frihet att forma sina egna liv. När svenska företag inte kan rekrytera den kompetens de behöver kan vi inte stå och se på. Det förutsätter breda investeringar i utbildning och ett nära sa­marbete med näringslivet.

 

Sverige har länge varit ett konkurrenskraftigt land. Investeringar i utbildning, forskning och utveckling har lagt grunden för jobb och välfärd. Nu tappar Sverige i internationell konkur­renskraft. Var åttonde elev lämnar grundskolan utan att vara behörig till gymnasieskolan, en ökning med 20 procent på sju år. Det finns ett rekryteringsgap på svensk arbetsmarknad. Ungefär vart femte rekryteringsförsök misslyckas på grund av att företagen inte kan hitta rätt kompetens. Antalet högskoleplatser har minskats med 19 000 sedan 2011.

 

Vi socialdemokrater har högre ambitioner för Sverige och Upplands-Bros ungdomar än så. Vi ska konkurrera med kunskap, inte låga löner och sämre anställningsvillkor. Vi har ett mål som är viktigare än alla andra: Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Det kräver mer samarbete och investeringar i framtiden så att våra företag kan växa och anställa. En avgörande fråga handlar om att investera i skola och utbildning. Rekryteringsgapet på arbetsmarknaden måste slutas och skolresultaten vändas.

inte styrs av enbart pedagogiska skäl.

Alla elever ska stimuleras att nå, eller överträffa, sina kunskapsmål i alla ämnen, utifrån höga förväntningar och egna individuella möjligheter. Grundläggande utbildning ska komma människor till del efter förutsättningar och egen förmåga, vara öppen för alla och bekostas av oss alla gemensamt. Investeringar i en bättre skola och utbildning går före skattesänkningar. Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla som arbetar i förskolan, skolan, fritidshemmet och vuxenutbildningen ska kunna ge barn och elever en likvärdig utbildning.

 

 

 

Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen.

Vår självklara ambition är att alla elever ska nå målen i grundskolan. En viktig orsak till nedgången i skolresultaten är att läsförmågan har minskat bland eleverna. Därför ska skolan satsa på läsning i alla årskurser.

 

Det är dags att låta proffsen få vara proffs!

 

Utvecklingen i kommunens skolor måste tas på fullaste allvar. Därför behövs ett skolut­vecklingsprogram. Programmet ska arbetas fram tillsammans med kvalitetscontrollern, skolans personal, chefer, fackliga företrädare, forskare, föräldrar, elever och andra insatta för grundligt analysera orsakerna till kunskaps ras och brister i arbetsmiljön och lägga en långsiktig, som får i uppdrag att analysera orsakerna till de fallande resultaten och därefter föreslå åtgärder som ska resultera i en strategisk plan för ökad måluppfyllelse.

Upplands-Bro kommun ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner år 2020. Vi vill bland annat halvera antalet elever som är obehöriga att påbörja ett av gymnasieskolans nationella program fram till år 2020.

 

 

Vi kommer att anställa en kvalitetscontroller i Upplands-Bro kommun som ska ha till uppgift att se till att administration minskar för rektor och lärare, och därmed också möjliggöra att kvaliteten ökar.

Förutsättningarna för kontinuerlig fortbildning, kompetensutveckling och nätverksbyggande, i nära samarbete med professionen och skolans huvudmän, måste stärkas.

 

Resurser ska fördelas till skolan efter elevernas behov utifrån socioekonomiska kriterier.

Fritidshemmen ska hålla hög kvalitet och vara en integrerad del i skolan.

 

 

Huvudinriktningen för vår skolpolitik är tydlig. Fokus ska ligga på lärande, kunskap och do­kumenterat resultat. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning, skickliga lärare, adekvata undervisningsmetoder och höga förväntningar. Vi vill ha en modern skola för alla elever.

Den nya teknikens möjligheter att utveckla lärandet ska tas tillvara fullt ut. Elevernas till­gång till IT och elevernas IT-kunskaper är en central del av detta Alla elever ska ha tillgång till modern IT -teknik och lärare som kan använda IT på ett bra sätt.

 

Vi vill utreda möjligheterna till att barn adopterade barn få rätt till språkundervisning i det språk vars land de kommer ifrån.

 

En översyn av studievägledarorgansatinen inom grundskolan och gymnasiet skall ge­nomföras. Studievägledningen måste börja från åk 1 i grundskolan med tanke på valen som skall genomföras genom hela grundskolan.

Vi måste tillföra resurser för uppföljning av de som inte genomgått gymnasiet eller gått ut med ofullständiga betyg mellan 16-24 år.

Skolbibliotek och modern teknik är resurser för undervisning och lärande. De underlät­tar elevers lärande i alla skolämnen. Elever ska ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Efter grundskolan ska elever kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. I och med det enorma informationsflödet behöver eleverna också utveckla sin förmåga till källkri­tik.

Vi ser det som nödvändigt att arbeta strategiskt med IT-användandet i verksamheterna.

Den fysiska och psykosociala miljön i skolan är nära förknippad med elevers välmående och hälsa. Hälsofrämjande insatser kan ha olika inriktning och olika perspektiv som arbetsglädje, utveckling, hälsa. Det handlar också om luft-, ljud- och ljusförhållanden, standard på lokaler, inredning och utemiljö samt underhåll för dessa, ergonomi samt ar­betssätt, samarbete och organisation. Vi vill arbeta aktivt för en god arbetsmiljö för barn, elever och personal.

Undervisningen för nyanlända ska utvärderas och kvalitetshöjas genom att hitta flexibla lösningar. Det visar sig att organisation och arbetssätt i allmänhet inte styrs av enbart pedagogiska skäl.

 

Vi vet att samverkan mellan svenska som andraspråkslärare, studiehandledare på mod­ersmål och ämneslärare måste äga rum för att höja utbildningskvaliteten. Det skapar bättre förutsättningar för att nyanlända elever och elever med annat modersmål

ska få en god språk-, läs- och skrivutveckling i alla ämnen parallellt

med att de erövrar det svenska språket. Därför behöver Upplands-Bro kommun skapa en

organisation där samverkan sker på ett genomtänkt sätt. Det behövs också tydliga rutin­er för en smidig övergång mellan förberedelseklassen och den ordinarie undervisningen.

Erfarenheter visar att det är slussningen ut till och undervisningen i den ordinarie klas­sen som är den svaga länken i inkluderingsarbetet. Detta ställer höga krav på skolornas organisation och flexibilitet och lärarnas kompetens.

 

Stopp för vinstjakten

 

För att garantera att resurserna verkligen går till eleverna – och inte till riskkapitalbolag – kommer vi sätta stopp för vinstjakten i förskolan och skolan. Det ska inte vara möjligt att dra ned på lärare, barnskötare eller mat till barnen för att göra vinst.

Sverige står inför ett viktigt val i september. Varje förälder ska kunna känna att de skickar sina barn till den bästa skola vårt samhälle kan skapa. En socialdemokratiskt ledd regering kommer att prioritera barnen – inte fler stora ofinansierade skattesänkningar.

Det viktigaste för elevernas skolresultat är skickliga och engagerade lärare

 

Lärare nyckeln till framgång i skolan

 

Vi har i flera år sett försämrade resultat i skolan samtidigt som skillnaderna mellan olika skolor ökar. Elevernas sociala bakgrund spelar allt större roll för hur väl de lyckas i skolan.

Det finns många bra lärare i skolan. Men alldeles för få arbetar under rätt villkor. Utvecklin­gen oroar. Skolresultaten faller kraftigt och klyftorna mellan barn ökar.

För att vända utvecklingen i skolan vill vi investera i lärares kompetensutveckling, fortbild­ning och möjlighet att göra karriär samt förbättra deras arbetsvillkor. En fortsatt satsning på ”Lärarlyftet” med förstelärare och lektorstjänster i kommunen ska fortsätta.

Vi vill se en professionalisering av läraryrket med lärare som inte drunknar i administra­tion. Lärare ska ha tid att göra ett bra jobb i mötet med eleverna och breda möjligheter till karriär- och kompetensutveckling. För att öka kommunens attraktivitet och kunna rekrytera och behålla lärare behöver vi också satsas på att höja lärarnas löner. Att satsa på lärarna är att satsa på framtiden.

 

 

Lokalt lagad – Klimatsmart mat

 

Maten som serveras på våra skolor ska vara klimatsmart och hålla en hög kvalitet.

Vi avvisar bestämt avgifter på skolmåltider i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Vi vill fortsätta arbetet för möjligheten till lokalt lagad mat på förskolor och skolor och utreda möjligheten och ekonomiska konsekvenser för att erbjuda frukost i skolan.

Skolor och förskolor ska arbeta med frågor kring miljö och hållbar utveckling.

Samtliga ska vara miljöcertifierade

Förskolan

 

Det Livslånga lärandet startar i förskolan

Vi vill investera tidigt i barns utveckling

 

Tidiga insatser avgörande

Alla barn ska få en bra start i förskolan. Öppna Förskolan ska bevaras. Den är en viktig träffpunkt för de barn och föräldrar som är hemma. Den ska vara avgiftsfri och ha en verksamhet som utgår från besökarnas intressen och behov.

 

Vi vill se över den kommunala organisationen för att kunna erbjuda föräldrar möjligheten att välja kommunala och enskilt drivna dagbarnvårdare samt inrätta separat kö till familjedaghem. Vidare vill vi införa en gemensam och rättvis förskolekö för att säkerställa att ingen förskola har möjlighet att välja och välja bort barn

Tidiga insatser avgörande

Forskningsläget kan inte vara tydligare. Den visar att det är effektivt att göra tidiga investeringar i barns lärande. Alla barn har rätt till en bra start och med tidiga insatser i förskola och de första åren i skolan kan det förverkligas. Ju tidigare insatser desto större effekt

 

Bort med vänta-och-se-mentalitet där barn får stöd alldeles för sent. Andelen elever med särskilt stöd dokumenterat i åtgärdsprogram är som högst i årskurs 9, där mer än var femte pojke och var sjätte flicka har ett åtgärdsprogram. I årskurs 1 får däremot bara var sjuttonde elev särskilt stöd. Vi socialdemokrater vill rikta mer av samhällets resurser till de yngsta barnen så att de får tidigt stöd.

För att nå höga kunskapsresultat i en jämlik skola krävs nu:

Mindre klasser och tidiga insatser.

Skickliga lärare.

Jämlik skola – utan vinstjakt.

Jämställdhetsfrågorna ska genomsyra förskolans arbete. Likabehandlingsplaner ska upprät­tas även på förskolorna. Det är självklart att arbetet med att motverka mobbing och intoler­ans ska starta redan i förskolan.

 

Vi vill successivt bygga ut förskolan så att den kan vara öppen och tillgänglig och svara mot föräldrars och familjers behov av omsorg. Vårdnadsbidraget ska avskaffas och kvaliteten i pedagogisk omsorg ska höjas. Kommuner ska erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger.

 

Det är även viktigt att föräldrar kan lita på att de verkligen får en förskoleplats inom fyra månader som platsgarantin utlovar. Språkets betydelse kan inte överskattas. Därför ska språkträningen starta i förskolan eftersom språkutvecklingen är som mest intensiv hos rik­tigt små barn. Barn av idag möts av digitala medier från den dagen de föds. Genom tillgång till lärplatta får barnen ytterligare ett verktyg för att uppleva med alla sina sinnen redan i förskolan.

 

Det är centralt att förskolan fokuserar på lärande och fördjupat arbete med

läroplanen. Förskolan ska vara en plats där barn från olika miljöer möts och segregation motverkas. Inga barn ska utestängas därför att det är för dyrt eller för att de har föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga med yngre syskon.

 

Barns rätt till heltid i förskola oavsett vad deras föräldrar gör ska successiv byggas ut. Det är för oss socialdemokrater självklart att barn inte ska förlora kontakten med sina kamrater på förskolan eller fritids om de får ett syskon eller om någon förälder blir arbetslös/studer­ar. och minst 10 timmar i veckan på fritids. Allmän förskola ska införas från dagen tre år till två års ålder.

 

Sverige är ett bra land och Upplands-Bro en fin kommun att växa upp i. Men utvecklingen oroar. Skolresultaten faller kraftigt. De stora barngrupperna i förskolan blir allt fler. 1998 gick vi till val på maxtaxa i förskolan. Nu när problemet är att de stora barngrupperna blir allt fler, så går vi till val på en ny förskolereform – maxtak i förskolan. Sedan 2006 har de stora barngrupperna ökat med 56 procent. I stora barngrupper riskerar barnen att inte bli sedda, och att inte få den trygghet och det lärande som de har rätt till. Förskolans betydelse för barns utveckling är stor. Tidiga insatser höjer alltså skolresultaten. Vi vill lägga mer resurser på de minsta barnen så att de får tidigt stöd och en bra start i livet.

 

Våra barns framtid går före skattesänkningar.

 

Ett långsiktigt kvalitetsprogram för förskolan ska upprättas.

Höjd kvalitet i förskolan och på sikt minskade barngruppers storlekar, målet är max

15 barn i varje barngrupp

Personalens pedagogiska kompetens ska utvecklas. Kontinuerlig fortbildning och

kompetensutveckling ska vara en självklarhet för förskolans personal.

Barnskötare ska kunna validera sin förvärvade kompetens och studera ett kortare

förskoleprogram

Fler förskoleplatser ska skapas

Platsgarantin ska levas upp till

Separat kö till familjedaghem inrättas

Andelen lärplattor i förskolan ska öka

Bibehålla förskolornas öppettider och avgiftsfri öppen förskola

Utöka rätten till förskola. Oavsett om föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga ska

barnen ha rätt till förskola under hela dagen. På sikt vill vi sänka åldern för allmän förskola

från tre år till två år. Det innebär lägre avgifter för föräldrar

Erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger

 

 

Grundskolan

Mindre klasser och högre kvalitet

Varje elev ska ges bästa möjliga förutsättningar att nå sin fulla potential i skolan.

Socialdemokraterna vill minska klasserna för att höja kvaliteten på undervisningen. Vi vill investera i skolan för mindre klasser i förskoleklassen för sexåringar och årskurs 1-3 och så att lärarna får tid att ge varje elev stöd i sin utveckling.

 

 

Läxhjälp till alla elever- Betyg från årskurs 6

Vi Socialdemokrater kommer aldrig att acceptera en utveckling där möjligheterna att lyckas blir beroende av vilken bakgrund en elev har.

Skolan ska aktivt bidra till att utjämna människors livschanser. Studier visar också att en likvärdig skola och höga resultat hänger ihop. De länder vars skolor presterar bäst är också de mest likvärdiga. Läxhjälp ska ges efter behov – inte betalningsförmåga. Alla elever i grundskolan ska ges möjlighet till läxhjälp i skolan, på fritis eller i samarbete med ideella föreningar. Skolan ska organisera läxhjälp på ett sätt som skolan ser fungerar bäst

Sverige ska ha en skola med höga resultat där varje barn ges bästa möjliga förutsättningar att lyckas. Lärare och elever behöver få arbetsro – inte ett nytt betygssys­tem varje mandatperiod. Alla barn har rätt att nå kunskapsmålen i grundskolan. Om man systematiskt följer upp vad eleverna lär sig är det lättare att se vilket stöd varje enskild elev behöver.

 

Betygen avgör om ungdomar har möjlighet att komma in på sin drömutbildning eller om man får det jobb man vill ha. Därför är betygen viktiga för elevernas framtid och måste sät­tas på ett likvärdigt och rättvist sätt. Om betygen inte är likvärdiga mellan skolor och delar av landet förlorar de sitt värde.

Fritidshemmen ska hålla hög kvalitet, alla elever i grundskolan ska ges möjlighet till läxhjälp i skolan och för de yngre barnen kan läxhjälpen bedrivas inom ramen för fritidshemmen. Vi vill uppmuntra föreningslivet att samverka med fritidshemmen för att fler barn ska kunna få ägna sig åt olika föreningsaktiviteter.

Obligatorisk sommarskola hjälper elever klara målen

För att vända de sjunkande resultaten i skolan krävs direkta insatser. Socialdemokraterna föreslår utökad undervisningstid under sommaren för de elever som inte når kunskapsmålen. Idag lämnar var 22 procent av eleverna i Upplands-Bro grundskolan utan gymnasiebehörighet. Skolverkets utvärdering av sommarskola visar på mycket goda resultat. Vi socialdemokrater har högre ambitioner än så. Vi måste kraftsamla för att stärka skolan. En skola där vi ställer krav på varandra och hjälps åt. Vi har en skyldighet att se till att varje elev får verkliga möjligheter till fullständiga betyg. På samma sätt har eleverna en skyldighet att ta vara på de möjligheter som ges. Därför ska vi ha en obligatorisk sommarskola för dem som inte når målen. Den utökade skolplikten under sommaren ska gälla elever i årskurserna 6-9. Dessa elever ska ges undervisningstid om upp till 20 dagar under sommaren

Alla elever i grundskolan ska ges möjlighet till läxhjälp i skolan, på fritis eller i samarbete

med ideella föreningar. Skolan ska organisera läxhjälp på ett sätt som skolan ser fungerar

bäst.

De elever som lämnar eller riskerar att lämna grundskolan utan fullständiga betyg ska gå i

sommarskola.

Läx-Rut ska avskaffas. Regeringens läx-Rut innebär att bara elever vars föräldrar har råd att

betala kan få läxhjälp – det spär på klyftorna i skolan.

Betygsöverenskommelsen ska ligga fast och betyg ska ges från årskurs 6

Lärarna ska ges det bedömningsstöd de behöver för att betygen ska vara rättvisa och

likvärdiga i hela landet

Den externa kontrollen av betygssättning ska stärkas och att de nationella proven rättas av

en person utan koppling till den skola vars prov rättas.

 

 

 

Gymnasieskolan

 

Vi Socialdemokrat­er vill investera i skolan och göra gymnasieskolan obligatorisk.

Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft.

 

Sverige har länge kännetecknats av att vara en kunskapsnation som rustat ungdomar för arbetslivet. Men utvecklingen i den svenska skolan går åt fel håll. Skolresultaten faller kraftigt. Var fjärde elev lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Skillnaden mellan skolor växer. En av åtta elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan – en ökning med 20 procent sedan 2005/06. Var fjärde elev lämnar gymnasieskolan utan full­ständiga betyg. Antalet jobb för personer med fullföljd gymnasieutbildning tros växa med över en halv miljon framöver, samtidigt som behovet av arbetskraft med högst grundsko­leutbildning väntas minska med 230 000 personer.

Skolans krav och förväntningar på eleverna ska vara tydliga och varje elev måste också få det stöd och den hjälp som behövs för att kunna nå skolans mål.

 

Internationella studier att de duktigaste elevernas kunskaper inom matematik och fysik sjunkit kraftigt på senare år. Detta är en utveckling som måste stoppas. Vårt mål är att alla under 25 år ska ha en fullständig gymnasieexamen. Som delmål vill vi till år 2020 halvera andelen unga mellan 18 och 24 år som inte har eller studerar för att få det.

Krav ska dock också ställas på skolan; när elever lämnar gymnasiet utan godkända betyg är det lika mycket ett misslyckande för skolan som för eleverna. En gymnasieskola som har hög kvalitet är en gymnasieskola som kan möta varje elev utifrån dess behov och förutsättningar. Detta innebär att varje skola måste ha tillgång till goda resurser men också lämpliga metoder. Gymnasieskolorna ska i denna bemärkelse också vara flexibla att anpassa sin undervisning utifrån elevernas eller arbetsmarknadens behov. Gymnasieskolan ska genom kontinuerligt och förebyggande hälsofrämjande arbete förbättra elevers fysiska och psykiska hälsa. Möjligheten för elever att kunna välja olika utbildningar är viktig. Samtidigt måste utbudet vara relevant för såväl dagens som framtidens arbetsmarknadsbehov. Gymnasieutbildningar ska ge den kompetens som ett modernt arbetsliv kräver.

Den viktigaste orsaken till ungdomars långtidsarbetslöshet är bristande utbildning. Dagens och framtidens arbetsliv kräver goda kunskaper hos alla. Socialdemokraterna vill att alla gymnasieutbildningar ska ha en bred och gemensam kunskapsbas och ge behörighet till högskolan. Alla elever ska kunna välja mellan tydliga inriktningar som syftar till vidare studier eller direkt till ett yrke.

 

Yrkescollege leder till jobb

 

Vi Socialdemokrater vill stärka gymnasiets yrkesprogram genom att utveckla yrkescollege för att rusta dagens ungdomar med den kunskap som efterfrågas av arbetsgivare.

 

Andelen elever som väljer yrkesprogram har minskat med 17 procent trots att efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft kommer att öka. Sverige halkar efter när OECD listar hur bra medlemsländerna får ut unga i arbete. Vi vill se en annan riktning. Vi vill att alla gymnasieutbildningar har en bred och gemensam kunskapsbas och ger behörighet till högskolan. Alla elever ska kunna välja mellan tydliga inriktningar som syftar till vidare studier eller direkt till ett yrke. Vi vill prova möjligheten att höja ambitionerna för gymnasieskolans yrkesprogram och införa yrkescollege i Upplands-Bro kommun. Yrkescollege innebär att arbetsgivarna aktivt deltar i utbildningens utformning så att ungdomarna får den utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det ger eleverna tillgång till relevanta praktikplatser och lättare att få ett jobb efter utbildningen.

 

Till jobb genom utbildningskontrakt

 

Utan en gymnasieexamen är det svårt att klara sig på arbetsmarknaden.

 

Vi vill införa ett utbildningskontrakt för arbetslösa unga som saknar gymnasiekompetens. Vi ska konkurrera med kunskap – inte låga löner.

Vi ställer krav, men vi ger också ett tydligt löfte: Är du ung och arbetsför, ska du aldrig någonsin vara långtidsarbetslös, du ska arbeta eller studera. Ungdomsarbetslösheten i Sverige har bitit sig fast mellan 20 och 25 procent. Det är högre än i de flesta andra jämförbara länder.

Sverige tappar mest i PISA-undersökningen av elevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Sverige är på väg mot bottenskiktet bland OECD-länderna när det gäller hur bra medlemsländerna är på att få ut ungdomar i arbete. Den viktigaste orsaken till ungdomars långtidsarbetslöshet är bristande utbildning. Arbetslösheten bland unga utan gymnasieex­amen är mer än dubbelt så hög. Därför vill vi Socialdemokrater vill införa ett utbildning­skontrakt för alla unga arbetslösa under 25 år som inte fullgjort sina gymnasiestudier. Syftet är att hjälpa unga till jobb och praktik, och att samtidigt betona det egna ansvaret för att göra sig anställningsbar genom gymnasiekompetens. Som ett mål på vägen vill vi till år 2020 halvera andelen unga mellan 18 och 24 år som inte har en gymnasieexamen

 

Gymnasieskolan ska göras obligatorisk

Gymnasiets yrkesprogram utvecklas till yrkescollege där arbetsgivare bidrar till

utbildningens utformning och ungdomarna får den utbildning som efterfrågas på

arbetsmarknaden

Alla gymnasieprogram ska vara minst treåriga och ge grundläggande behörighet till

högskolan.

Elevernas inflytande över sin egen utbildning och skolgång ska förbättras.

Det kontinuerliga och förebyggande hälsofrämjande arbete ska utvecklas.

Obligatorisk gymnasieskola till 18 års ålder införs

Alla elever i gymnasieskolan garanteras erbjudande om praktik

Samarbetet mellan gymnasieskolans yrkesförberedande program samt närings- och

Arbetsliv breddas.

Ett utbildningskontrakt för alla unga arbetslösa under 25 år som inte fullgjort sina

gymnasiestudier införs.

Andelen unga som inte har en gymnasieexamen, eller studerar för att få det, till år

2020 halveras.

En 90-dagarsgaranti för unga arbetslösa med individuella insatser från första dagen införs.

Yrkesintroduktionsjobb där arbete och studier kombineras införs.

 

 

Sverige behöver inte lägre löner utan högre utbildningsnivå. Vi vill ha ett Sverige där ingen tvingas sänka sitt pris – men alla kan höja sitt värde.

En skola med höga resultat

 

Upplands-Bro ska ha en skola med höga resultat där varje barn ges bästa möjliga förutsättningar att lyckas. Vi prioriterar investeringar i skolan framför nya skattesänkningar.

Sverige är ett bra land och Upplands-Bro en bra kommun. Men någonting håller på att gå sönder. Den svenska skolan rasar i internationella jämförelser, skolresultaten faller kraftigt och klyftorna mellan elever ökar. PISA 2012 visar att svenska femtonåringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap ligger under OECD-genomsnittet och att Sverige är det land som tappar mest kunskapsmässigt.

 

Nyckeln till en skola som ser och hjälper varje elev att nå sin fulla potential är engagerade, kunniga lärare som kan fokusera på undervisningen och mötet med barnen i klassrummet. Därför vill vi genom att styra resursfördelningen minska klasstorleken genom att och öka kunskaperna.

Vi måste sätta stop för sjunkande skolresultat och minskad likvärdighet.För att vända den utvecklingen behöver vi fokusera på dem som är viktigast för att höja resultaten och stärka likvärdigheten i skolan, nämligen lärarna och rektorerna.

 

Rektors ledarskap är centralt för att vända utvecklingen i skolan. Forskning visar att rektorn har stor betydelse för såväl studieresultat som arbetsmiljö och personalbeslut. Samtidigt vet vi att många rektorer har en mycket stressig arbetssituation, vilket påverkar deras möjligheter att göra ett bra jobb som ledare.

 

Rektor ska vara högst ansvarig i skolan med ansvar för det pedagogiska ledarskapet och ha huvudansvar för skolans ekonomi och personal. För att ge det pedagogiska ledarskapet ett större utrymme och förbättra rektorers arbetsvillkor behöver rektorer avlastning när det gäller administration, lokaler och löpande arbete med ekonomi genom t.ex. en Intendent.

Skolans verksamhet och skolpolitiken ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. Den pedagogiska forskningen behöver utvecklas, användas men också bedrivas av lärare. Skolledare ska vara välutbildade och ha tid att vara pedagogiska ledare.

Vi måste lyssna på lärarna. Allt mer av deras tid går till blanketter i stället för barn. Lärarnas administration måste minska. Läraryrket måste bli självständigt och fritt igen.

 

Vi kommer att arbeta fram ett Skolutvecklingsprogram som sätter upp mål och verktyg för

att Upplands- Bro kommun ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner år 2020.

 

Satsa på att höja lärarnas löner.

Senast år 2020 halvera andelen elever i grundskolan som inte är behöriga till gymnasiet. Då

krävs mindre klasser, investeringar i lärarna samt att resurser fördelas efter elevernas

förutsättningar och behov.

Ge det pedagogiska ledarskapet mycket större plats.

Minska klasstorlekarna i de lägre årskurserna för att ge lärarna mer tid med varje elev.

Investera i att utveckla och professionalisera läraryrket samt studievägledarna i samarbete

med berörda parter så att insatserna blir så bra som möjligt.

Utveckla fler karriärvägar för lärare.

Vi avvisar bestämt avgifter på skolmåltider och läromedel i förskolan, grundskolan och

gymnasieskolan.

Lokalt lagad mat på förskolor och skolor.

Minska på administrationen – låt lärare vara lärare.

Personalförstärkning i förskolan, grundskolan och på fritidshemmen.

Läxhjälp och Sommarskola.

Öppna förskolan ska vara avgiftsfri.

Mindre grupper i förskolan.

Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd ska prioriteras.

Nybyggnation, samt upprustning av förskolor, grundskolor och gymnasieskolan.

Skolan ska ha ett nära samarbete med näringslivet.

Planera för källsortering av avfall.

Arbeta fram en IT-strategi för en modern undervisning.

Anställa kvalitetscontroller.

Investeringar i skolor med tuffa förutsättningar.

Utveckla och förbättra arbetsmiljön i skolan.

Volontärer, t ex klassmormor/klassmorfar ska få möjlighet att fungera som extra

stödpersoner för eleverna.

Investera i fler utbildningsplatser inom vuxenutbildning och samtidigt investera mer i

kvaliteten i utbildningen. ”Kunskapslyft för vuxenutbildningen”.

Göra gymnasieskolan obligatorisk och utveckla yrkesprogram till yrkescollege.

Alla gymnasieutbildningar ska ge behörighet till högre utbildning.

Införa ett utbildningskontrakt. Unga arbetslösa som inte fullgjort gymnasiet ska garanteras

insatser som leder till en gymnasieexamen. Ekonomiskt stöd under tiden kräver att man

följer sin utbildningsplan.

 

Vår prioritering är tydlig. Investeringar i en bättre skola går före fler skattesänkningar.

 

facebook Twitter Email